Jag och mina goda intentioner.

Jag är inte alls en sådan mamma som jag trodde att jag skulle vara.

Ett exempel; dagarna efter att liten hade flyttat hem till oss, fick han en av de otaliga gåvor han fått. En bok som heter något i stil med "Mina första år".

Jag har alltid haft för mig, under de tider jag längtat mig sjuk efter ett barn, att jag nitiskt kommer att anteckna mitt barns utveckling. Allt från första leendet till studenten. Boken liten fick i gåva öppnade ju för en manuell uppdateringsmöjlighet.

Tror ni att jag fyllt i boken? Tror ni det?

Inte ett ord.

Det här är bara ett exempel, jag kan återkomma under rubrikerna "Mitt barn äter blott mat mamma kokat" och "I det här hushållet använder vi bara tygblöjor".

Tillbaka till boken, det skall erkännas att jag, då jag första gången tog tag i den för att fylla i våra bravader, snubblade rätt tidigt. I rutan där man fyller i namnet på föräldrarna. Nu har jag bestämt mig för att skippa just den rutan och hoppa vidare till mer självklara saker att fylla i.

Och jo, jag skrev tidigare om litens yrkesval. Jag gör mitt bästa för att inte låta honom utöva sitt yrke ännu. Det vill säga lyfter honom från kablarna de gånger jag hinner. Nu har ytterligare ett yrke visat sig intressant, liten vill också bli trädgårdsmästare. Jag gör mitt bästa för att förhindra ett alltför stort inmundigande av jord och sånt...

Nu, boken.