Cittaslow

Jag har fortsatt sengångarlivet också under denna söndag. Jag blev väckt i ottan av två håriga, fyrfota herremän. Lät inte detta bekomma mig det minsta, jag matade de jamande och fortsatte slumra på soffan. Ända till klockan fyra på eftermiddagen.

Det är skönt att märka att jag faktiskt kan reflektera över dessa onödiga, stressande och stressrelaterade (tvångs)tankar jag har. Jag hade tv:n påslagen under min soffslummer, och tanken återkom hela tiden, att batterierna i fjärrkontrollen håller på att bli gamla. Men, vaddå? Kan jag inte bara välkomna den situationen då den kommer? Måste jag jaga upp mig, som förberedelse?

Det är så typiskt mig.

Jag låg också och räknade timmar. Timmar jag hade på mig innan jag måste ta itu med saker. Det här gör jag så gott som hela tiden, räknar minuter och timmar jag har på mig för det ena och det andra. Då jag går och lägger mig, då blir jag skräckslagen av hur få timmar jag har på mig för sömn. Under arbetsdagen kan jag räkna minuter jag inte bokat upp för möten och annat - tid jag kunde vika för att göra normalt arbete.

Varför kan jag inte bara låta saker vara och leva i det omtalade nuet?

Jag hoppas, som redan skrivet, att det är bra att jag lägger märke till att jag är lite cuckoo.

Jag förblev inte en soffliggare. Jag var ute för att lägga min EU-röst och tog också en tur ut till stallet.

Nu sitter jag och andas lugnt, genom näsan.

Tisdag, thriller-tisdag? Jag skall lämna blod för ett nytt hcg-prov på tisdag. Det skulle vara så innerligt fint att få inleda sommaren med rent bord. Ren kropp.