Jag har skickat mina finaste familjemedlemmar, mina håriga kattpojkar, till katthimmelen. Finaste kissebollarna flyttade till sällare jaktmark sent i går kväll.
Det gör så ont, det är så oerhört tungt, det är så oerhört tomt.
Finaste kattpojkar, jag hoppas så att ni skall veta att jag älskat er högt. Jag hoppas att ni är på ett ställe där ni har det bra, att det finns högt strävt gräs att tugga på, att det finns mus-mus att jaga, att ni får fet fisk i stora block. Att ni blir kliade under hakan, just på det ställe det kliar mest.
Men, gud i himlarna så jag saknar er. Vårt hem är så mycket tystare och tommare än vad jag någonsin kunde tänka mig. Jag ser er i ögonvrån, jag hör era tassar mot golvet. Jag saknar er så det gör ont.
Älskade, finaste kattpojkar, med mjukaste päls.
Sov gott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Så tungt!! Så oerhört svårt det måste vara!
Senast igår tänkte jag på vår älsklingspälsis och tanken på att han en dag inte längre finns slog mig. Det blev iskallt i hela kroppen, vilken grym tanke.
Vila i frid, små kissebollar!
fy så tungt! jag vet hur det är....vad hände? krama ri massor!
Sorgligt...
Kram
Å vad himla sorgligt! Men det är klart de vet att du älskade dem.
Åh vilken härlig blogg du har!
Är allt bra med dig denna underbara dag?
Kram!
Skicka en kommentar