Jag blev på hälft.

Jag är inte mer vaken nu, men jag uppdaterar ändå.

Vi blev kontaktade av vår adoptionshandledare, det var det som inträffade här i början av veckan. Precis som vi anat, så är vi tvungna att avstå från henne. Hon är underbar, känner oss och är lätt att jobba med, så skulle vi fått välja skulle vi gärna ha fortsatt vägen ut tillsammans med henne. Men, i och med att hon fortsatt skall fokusera på adoptioner, internationella sådana, så räcker hon över oss till en annan dam. En dam som jag i detta skede enbart vet namnet på.

I och med att de, handledarna, har svårt att få sina kalendrar att stämma, så får vi lov att vänta på följande träff till början av november. Det känns ganska okej, vi har ju egentligen inte bråttom någonstans. Det som gläder mig är att vår nuvarande handledare i sitt mail skriver att vi i våra träffar sagt att det skulle vara roligt att avrunda året under nya stjärnor, och att detta ser ut att följa den tidtabellen.

Det hoppas jag innerligt.

I den riktiga världen händer det grymma saker. Ett bekant par till oss, som också har haft problem med att bygga vidare på familjen, fick ett plus på stickan efter en andra IVF. Tvillinggraviditeten hann gå till vecka 28 då kvinnan drabbades av akut och grav havandeskapsförgiftning. Tvillingarna lyftes ut, de väger 580 och 680 gram, de opererades igår och framtiden för barnen är högt oviss.

Jag hoppas verkligen på en lycklig fortsättning, för alla i familjen.

Jag hoppas också på lyckliga stjärnor ovan M och Fertilitetsturisten! Det är väldigt spännande att öppna deras bloggar just nu!