Jag fick några frågor i en av kommentarerna till mitt förra inlägg:
Vad gäller egentligen? Vet ni att ni kommer att få behålla liten och att han får växa upp hos er? Kommer ni att adoptera honom? Kan du inte förklara? Jag visste inte att det alternativet fanns.
Vi vet inte att, eller mer korrekt om, vi får behålla liten, inga garantier finns. Det är klart, mer än solklart, att vi hoppas att liten skall få växa och bo hos oss i all evinnerlig tid. Om det blir så eller ej, det vet ingen. Framtiden får utvisa. Lika klart är det att vi mer än gärna skulle adoptera honom, men det är för tidigt att prata om adoption i det här skedet.
Det är två frågor som ställs var gång vi stöter på nya människor som prisar vår vinst - det är följande:
- Men, hur skall du klara av det om hans föräldrar vill ha honom tillbaka?
och:
- Vad har han för bakgrund?
Den första frågan är nyckelfrågan. Jag försöker svara på den både enligt känsla och enligt teori. I teorin så är det ganska svårt för föräldrarna att få sitt barn tillbaka. I frågan om ett omhändertaget och placerat barn, så pratar vi om en rättsprocess och en del praktisk psykologi (hur länge har barnet varit placerat? Har barnet ett förhållande till de biologiska föräldrarna? Är det riktig ordning och reda på föräldrarna?).
Det är "rätt få" barn som returneras till de biologiska föräldrarna. Det är, otroligt nog, oftare så att fosterföräldrar meddelar att de vill riva upp beslutet om att fungera som fosterföräldrar - av outgrundligt många orsaker.
Känslomässigt så kan jag inte gå och vara rädd för att liten skall tas i från oss. Det tror jag inte att jag gör heller. Det med tanke på liten - han har all rätt i världen att växa upp i en familj som ger mer än hundra procent. Vi vet det vi vet idag och om morgondagen kan ingen säga något.
Gällande litens bakgrund har jag och vi gjort det "lätt" för oss. Jag besvarar frågan genom ett enkelt konstaterande; om liten kan jag berätta precis allt. Men, om allt det som fanns före och omkring honom - om det säger jag inget. Det med respekt både för liten och för hans bakgrund.
Fler förklaringar? Då får frågeställaren - eller någon annan, om någon annan har en fråga eller två - precisera!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag tycker det är jättefint att du hittat ett sätt att kunna skriva om familjehem utan att bryta sekretessen. Jag har tidigare letat efter bra sådana bloggar. Och jag tycker du/ni gör rätt som satsar hundra både för dig och liten. Den kärlek ni sår mellan er nu är förresten för alltid även om något skulle ändras -och ändras kan det i alla familjer ju. Det är så roligt att läsa att ni som kämpat så länge hittat er perfekta liten till slut :) (eller ska man säga att liten hittat er?)
/flickrummet
Eludie:
du måste byta namn på bloggen - nu ÄR ni ju tre!
Grattis massor! Det är med stor glädje och lätt rörsel jag läser om era första veckor tillsammans.
Åh vad underbart att komma in här och se att ni äntligen är i hamn! Att ni äntligen är tre. Är så otroligt glad för er skull!
Önskar jag sett det tidigare, men surftiden är numera minimal som du vet! ;)
Varmaste, Mikaela
Åh vad det är fint att få ta del av det du skriver! Så underbart att ni har liten!
Kram / Anna-Bell
Skicka en kommentar