Ett par nätter var lite tradiga, som bäst vaknade liten två, tre gånger i timmen. Jag skall inte klaga, jag vet att det finns föräldrar som får vaka i månader, men, jag ser förstås ogärna att det blir ett tröttsamt mönster. Tröttsamt främst för liten, han var inte riktigt sitt gladaste jag efter de dåliga nätterna.
Så, jag testade. Jag nattade honom igår kväll så att han somnade i sin egen säng. Nattrutinerna, gröt, tvätt och blöjbyte och flaska, inleds hos oss klockan 20:00 - och vi inledde i normal ordning också igår. Efter våra göromål lade jag honom i sängen och satte mig intill. Efter ett hyssjande och krafs på magen, lite förvåning och sovgråt, somnade liten. Och som han sov! Första passet var tre timmar långt - litet uppehåll för mjölk - och följande pass var fyra timmar långt! Fyra timmar var för mycket för mig, jag vaknade och undrade varför liten inte vaknat... Sen blev jag så uppspelt och glad över det första sovförsöket på bebis att jag hade svårt att somna om. Liten sov ända till klockan halv sju!
Otroligt!
Och, jo, jag är den första att erkänna att jag är en kappvändare utan rang.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
En gång, för länge sedan, skrev du något om föräldrar som så gärna vill att deras barn ska somna, eller sova länge, eller något i den stilen. Om jag inte missminner mig handlade det om att hur kan man så gärna vilja att den man älskar så mycket ska somna så man får lite lugn och ro? Du tyckte nog det var lite konstigt. (Det är åtminstone så jag minns inlägget.) Jag tror inte jag kommenterade då, men jag har tänkt på det många gånger när jag försökt natta ett övertrött barn som INTE VILL SOVA. Eller när jag smugit bort från en sovande baby och hoppats, hoppats, hoppats att hon sover läääänge så jag får sätta mig med en kopp kaffe och en bok i lugn och ro. Då har jag tänkt på ditt inlägg och delvis haft lite dåligt samvete och delvis hoppats (i gott syfte naturligtvis!) att även du ska få uppleva känslan av att vilja att ens barn sooooooover. Så jag blev väldigt glad för det här inlägget från dig! :-)
Kram!
Skicka en kommentar