torsdag 11 februari 2010

Att tänka med en normal hjärna.

Det är otänkbart just nu. Jag tänker till 100% på en sak som jag inte riktigt förstått ännu. Att tänka på saker jag eventuellt kunde tänkas förstå, det är omöjligt, för jag tänker bara på det mest fantastiska. Det är ett sant ekorrhjul jag befinner mig i!

Tack för alla fina kommentarer! Det värmer mitt gamla hjärta, att ni gläds med mig och oss!

Gällande liten och informationen om människan som skall flytta in hos oss. Tröskeln för att breda ut mig och all basic information om underbarnet är skyhög. Delvis på grund av reglerna, men också för att jag vill att liten skall flytta in hos oss och bli den människa liten är tillsammans med oss innan jag börjar bre ut mig. Så att jag vet vem det är jag lägger ut texten om! Håll ut - historierna kommer högst antagligen att bli både många och långa!

Jag är skamligt dålig på att skriva kommentarer på allt det som händer omkring mig just nu - men jag läser er! Och, som det ser ut just nu, så kommer jag i framtiden att ha lite mer tid att också vara aktiv på andra ställen än i mitt huvud.

Angående den fas vi är inne i just nu -mycket av det vi lärt oss under utbildningen stämmer skrämmande väl.

Samtalet med stort S rubbar på existensen. Fokus skiftar då man får se fotografiet för första gången. Världen förändras då man tittar in i de stora ögonen.

6 kommentarer:

Mary sa...

Grattis! Så spännande! När kommer "liten" hem?
Kramar Mary.

Tudorienne sa...

Det är stort det som händer dig. Förstår att det är svårt att orientera sig då!

Thibb som... sa...

wow, så häftigt allting!! Men så klart man är nyfiken; hur liten är 'liten' och är liten flicka eller pojke?! Jamen, så klart vill vi ju alla veta. Men så klart förstår vi. När du vill, kan, är redo. Tills dess väntar vi andlöst!!!

Lycka!

Uniflora sa...

Åh grattis grattis grattis!

Kram

Anonym sa...

sa himla glad. for dig. for maken. men allra, allra mest for barnet som far komma till just er! efter allt det jobbiga som har varit - drog Liten en vinstlott!

en toppen fortsattning pa en tuff start. det har blir bra. det har blir bast!

Maja Gräddnos sa...

Jag har läst dina inlägg och liksom fastnat med fingrarna i tangentbordet. Vad skriver man för att uttrycka att man får kottror över hela kroppen, tårar i ögonen och ... en känsla av magi.
GRATTIS!