Andas ut.
Ingen operation den här veckan.
Nu har alla läkare på sjukhuset tittat in i mitt underliv. Jag är ett hett eftertraktat och omtvistat byte. De är inte överrens om vad de borde göra med mig.
I väntan på bättre, efter ytterligare en titt-in, jodå, där är det - förlåt uttrycket - kvar. Sitter envist kvar inne i livmodern, vägrar flytta ut, vägrar flytta på sig.
Hcg:t har sjunkit, det ligger nu på 49.000, detta att jämföra med senaste veckas 70.000, som i måndags hade gått ner till 60.000. Jag tyckte det fanns all orskak i världen att fira detta, men icke så.
Överläkaren på sjukhuset är "besviken" - okej, vad gör man då? - han tycker att Hcg:t sjunker alldeles för långsamt, det borde ha åtminstone ha halverats i det här skedet, i synnerhet efter hästdoserna av cellgifter.
Ingen operation ännu, nya tag nästa vecka. Jag fick lägga upp rumpan i vädret och mottaga ytterligre en shot "dö, flytta ut ur min livmoder, tillåt mig fortsätta mitt liv".
Nu är det vila som gäller, all onödig rörelse är fortfarande förbjuden, detta på grund av överhängande risk för sprängd livmoder. Sjukskrivningen fortsätter med andra ord.
Såhär i juletider känns det fint att veta att jag kan skylla mitt behov av både ny lever och njurar på "en släng av biverkningar av cellgifterna"...
Äh, jag är en klagovisa utan refräng och slut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Skönt att du åtminstone tills vidare slapp operation, men trist att risken för livmodern inte är över. Hoppas du har ro att vila och hittar nå't att sysselsätta dig med (CD-böcker tycker jag är bra, när man är för uppriven för att koncentrera sig, men behöver avledas från tankar)
Kram!
Tapper är du... mycket tapper... Stor kram till dig!
Klart att du får klaga refräng efter efräng i detta läge.
Måtte hcg:et sjunka och kroppen ta hand om detta snart så att du kan andas ut.
Jag får inte ihop det. Det mesta i kroppen är så vist ordnat att man förundras. Annat verkar våra kära kroppar totalt oförmögna att hantera. Först blir de inte gravida, trots att reproduktion är/borde vara människans grundfunktion tillsammans med ren överlevnad. Sedan lyckas de inte bli gravida på rätt ställe. Slutligen lyckas de inte göra sig av med graviditeten som hamnat fel. Sorgligt och orättvist och dumt är det. Tröstekramar till dig. Och tummar för att du ska slippa operation.
Fina du!
Jag har inte slutat läsa och finnas med dig, utan har varit bortrest en vecka. Nu är jag här igen och läser varenda stavelse du skriver. Bara så att du inte tror att jag övergivit dig.
Din tillvaro låter oerhört tung. Svart. Jag har skrivit det förr och skriver det igen; Jag önskar att det fanns någonting jag kunde göra.
Hur kommer det sig att läkarna håller fast vid cellgifter? Finns det inget "lättare" sätt? Det måste ju påverka din fysiska hälsa extremt? Eller medför en operation att de måste ta bort även livmodern? Farao. Kan det inte bara vara klart så ni kan få gå vidare!?!? :-(
Jag såg att du mitt i allt orkat kommentera mina "glada dagar" och tackar dig från hela mitt hjärta för att du överhuvudtaget orkar skriva det.
Stor kram till dig!
Kraaaaam!
Åh finaste Eludie.
Kram
Du ska veta att du finns i mina tankar, Eluide. Stark är du, imponerande stark. Hoppas du slipper operationen och hoppas du snart får må bra. Bättre.
Kram m.
Skicka en kommentar