Jag märker att jag gått in i "blickar tyst inåt-fasen" - tydligen något som inträffar under varje ruv. Den första veckan är rätt normal, den andra veckan blir jag lite inåtvänd.
Allt är fortfarande väl, känslorna är de samma som de var i det förra inlägget. Vaknade till en gång i natt, råkade på något sätt röra vid mitt vänstra bröst. I twilight zone, mellan sov och vaken, tänkte jag sonikt tanken "mitt bröst känns tomt, det har nog misslyckats också den här gången". Men, det var i twilight zone.
Vill att kära bloggsystrar skall veta att jag läser och följer med, så fort jag tittar ut ur mig själv skall jag vara social hos er också. Jag hoppas att det lyser sol över er alla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag vill bara skicka en liten hälsning. Har som du varit osynlig ett tag, men finns här och hoppas allt vad jag orkar på att det kommer gå finfint för er.
Kram m.
Skicka en kommentar