En del av mitt arbete innebär att jag utsätts för relativt många utvärderingar. Feedback, återkoppling och utveckling är något som intresserar mig stort, jag skulle till och med säga att jag är rätt engagerad i allt som går under rubriken utveckling av både andra och mig själv.
Nåväl, under de två senaste åren, tre, om jag räknar med den tid som passerat efter missfallet hösten 2006, så har dessa utvärderingar fortgått som normalt. Så som andra människors liv fortsatt mer eller mindre normalt, trots att mitt liv varit alla annat än det, normalt.
Vid genomgångar av resultat som utvärderingarna givit, så lyssnar jag ibland med ett annat öra. Det öra i vilket förklaringarna bakom inte fullt så starka resultat skär som naglar mot glas. Förklaringar som "otydliga arbetsuppgifter, oklara mandat, resursbrist" - och what not. Det är klart att det är frågan om helt faktiska problem i många fall, och jag delar ju vardagsproblemen med alla andra på min arbetsplats.
Men, ibland skulle jag bara vilja säga det rakt ut - att, vet ni vad? Jag har - under tiden som jag delar allt det ni säger - genomgått det jag genomgått. Levt i en helt, totalt, svart värld som har sabbat alla möjligheter att jobba normalt. De tre senaste åren har totalt sabbat mina möjligheter att leva. Inte bara mitt jobb är i upplösningstillstånd, mitt liv är i flisor. Och, det här är det betyg jag kan visa upp för er alla just nu.
Som jag tidigare skrivit, min chef är den bästa chef jag kan tänka mig. Jag litar till hundra procent på min chef, hon är verkligen en av mig oerhört högt skattad klippa. Samtidigt är det ett önskemål från min sida att det bara skall vara hon som vet vad som händer i min andra värld. Det gör att vi, till exempel i betygsutdelningstillfällen, är de enda som vet. Att det är helt otroligt att jag i min arbetsbild lyckas se helt okej ut.
Jag undrar - och ställer en försynt fråga - hur ni tampas med ert jobb och era arbetsplatser och de situationer som uppstår, de situationer där ni vet att det spelar roll, det spelar roll vilka kort man fått på handen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar