Ja, hur och när skall man berätta?

På kvinnor som får till det den normala vägen, det vill säga själva bär sina barn, så brukar det ju en bit in i graviditeten vara uppenbart att de kommer att avvika för födsel och barnskötsel så småningom.

Inga egentliga problem med att egentligen avslöja nyheten då det börjar bege sig, kunde man väl tänka sig.

I vårt fall är det ju inte riktigt så, den dagen vi har något i nyhetsväg att berätta, så kommer det att drabba en del människor som ett snöskred på midsommar. Jag är väl perverterad light, men jag ser faktiskt lite fram emot den stund då jag, på jobbet till exempel, kan dra till med ett "hej då, jag kommer tillbaka om ett år".

Det är klart att det finns en del människor som måste få höra nyheten lite tidigare än andra. Planen just nu är att icke-invigd familj och släkt får höra historien då vi fått bekräftat att vi var blivit utvalda för just vårt barn. Samtidigt vill jag gärna berätta för min chef att jag så småningom kommer att avvika.

Det är planen sådär i teorin just nu. Att tusen och en saker ändra på den här planen, det är självklart.