Bakgrund 2

Författat 3.2.2008

Jag tror jag håller på att bli knäpp. Inbillningssjuk.

Det är lika bra att jag anmäler att jag från och med denna stund också tror på tomten.

Hela denna period av "väntan på barnet som verkligen tar god tid på sig" har jag trott, önskat och inbillat mig de mest imbecilla saker. Det finns inte ett husmanstips som jag inte prövat under min väna strävan att bli gravid. Jag hoppas verkligen att jag skall komma ihåg alla urusla knep jag tagit till i all framtid, jag hoppas verkligen att lilla barn skall komma till världen, växa upp och orka höra pinsamma mamma berätta hur barn blir till.

Dagens inbillning: jag tror just nu att de har missat på vår klinik. De har gett mig ett felaktigt svar på fredag. Det är klart att de läste ur fel journal. Jag ser redan nu framför mig rubrikerna:

Mirakelbaby!
Klinikens miss blev en bebis!

Jag blir intervjuad och jag kommer på ett rätt helgonlikt sätt förklara att jag inte kommer att stämma varken klinik eller läkare - jag kommer till och med att vara tacksam. Det är ju ändå kliniken och läkaren som deltagit i att mirakelbebisen äntligen anlänt. Jojo, jag skriver till och med in läkaren i födelseannonsen i tidningen!Oj, jag tror att det kommer att bli en Hollywoodfilm av det här. Så bra låter det.

Ja, detta kan vara resultatet av ett negativt resultat på en provrörsbefruktning. Många tror att resultatet är en bebis, men nej, det kan likväl bli en medelålders knäppgök till kvinna, kryddad med kass fantasi.