Pest eller kolera?

Det är, som bekant, alla val i livet som gör att livet blir så svårt.

Jag har just nu den gyllene chansen att välja mellan pest och kolera. Pest = god vän med beräknad ankomst för bebis nummer 1 om tre veckor. Kolera = vara den som för katten till läkaren för att kolla om bulan är gjord av fett eller cancer.

Jag har valt kolera.

Främst för att katten är mer min. Jag var första förälder, mannen kom in i bilden senare. Så, det är nog främst en prioriteringsfråga, det är klart att det är mitt ansvar att gå med lille katt till fru kattdoktor.

Men, jag måste erkänna att det känns skönt att ha något att skylla på, vi hade en träff inbokad tills i morgon, jag och den gravida vännen. Nu är den framflyttad ett par dagar, träffen, lite beroende på hur det går med gamle herr katt i morgon.

Katten, katten också så det är obehagligt då ett djur blir dåligt. Den här katten har en knöl på ryggen som skall undersökas. Jag hoppas verkligen på ett glatt resultat - ett som innehåller fett och inga andra elaka celler... Jag är osäker på om jag står ut med dåliga besked som gäller fyrbent vän just nu, i synnerhet just nu. Till saken hör att herr katt är ålderstigen - lite som farmor och farfar - så, det behövs antagligen inte mycket för att fru kattdoktor skall peka på hissen som för upp fyrbenta vänner till himmelen.

Blogguden! Ingen hiss! Ingen himmel! Vi är inte klara här nere ännu!

Tillbaka till den höggravida väninnan. Jag skall förstås konstatera att det är en särdeles underbar kvinna det handlar om, jag skulle ogärna se ett hårstrå krökas på hennes vackra huvud (än mindre tillåta att hennes vän satt på nätet och bloggade elakt om henne... kill me softly bara...). Så, för att blogguden och andra onda andar skall hållas vid god vigör är det säkert bäst att betrakta följande rader iklädd hypotesglasögon:

På detta viset gör man barn:

Gift dig. Efter lite strul och osäkerhet. Se till att mannen får ytterst aggressiv testikelcancer. Se till att ha sex sådär för säkerhets skull innan han skall åka in på sjukhus för ingrepp nummer 1. Nu underlättar det - och gör historien mer intressant - om kondomen går sönder! Efter detta skall du vara helt säker på att ta ett dagen-efter-piller och glömma bort det inträffade. Vänta några veckor, veckorna går snabbt och långsamt då din käre är sjuk. Vakna upp och inse att det är oceaner av tid sedan du träffat mensen, din egen. Gör ett test och inse att du är - mot alla odds - ytterst gravid! Orka inte med det just då - på grund av att käres utgång är osäker och du inte vet om du orkar. Boka tid för abort, var övertygad om att valet är det rätta - och, då du ser lilla nöt på ultraljudet - mjukna bort i en blöt pöl, ångra inget annat än det du just är inne för att göra - och välkomna lilla nöt till världen.

Det är just lilla nöt som skall anlända om några veckor. Lycklig blivande mamma är min älskade väninna och jo, också mannen mår bra.

Så lätt är det.

Jag hatar mig själv för att jag tycker att det känns svårt.