onsdag 19 november 2008

Inte nu igen.

Ingen bebis. Inga bebisar.

Ett dött foster i livmodern. Ett högst levande dito utanför.

Så, nu skall jag åka till sjukhuset för att se om också denna omgång, den sista, slutar i operation.

Satans fantastiska skitöde.

29 kommentarer:

Anonym sa...

Har inga ord....Jätteledsen för din skull,Kram

Jessica sa...

Blir så ledsen när jag läser...jag hittar heller inga ord... Orättvisa värld.
Kramar om.

Lille skutt sa...

Så ledsen...



Lille skutt

Anonym sa...

Å nej, det är f*n inte sant, hur mycket otur kan en människa få utsättas för?! :-( Det FINNS liksom inga ord i det här läget.

Många många kramar och tankar!!

Anonym sa...

nejnejnej... skulle ju bara in en snabbis för att se att allt gick bra, och nu sitter jag på jobbet med tårar i ögonen. Jag är så innerligt ledsen för er skull, önskar det fanns nåt jag kunde göra men det finns det ju inte.

Anonym sa...

Finns inga ord som tröstar.
Det finns ingen rättvisa i det här.
stora varma kramar Maria

Tingeling sa...

Nej men vad i h.......te!?!?! Det här är FEL, FEL, FEL. Fel diagnos, inte sant.
Fy fan. Hittar inga ord, det bara snurrar i skallen. Känner mig så jävla platt med mina "jag har en bra känsla av det här". blablabla.
Bara tomma ord. Önskar det var nåt jag kunde göra.

Anonym sa...

Hittar verkligen inga ord. Satans skitorättvisa. Kan inte uttrycka hur ledsen jag är för din skull. Miljas

Anonym sa...

Jag är så uppriktigt ledsen för din skull! Varma kramar!

Anna-Bell sa...

Näe vännen. Fan vad sorgligt.
*kramar om*

Fertilitetsturist sa...

Nej nej nej!!!!!!!!!!! Kan inte hjälpa att jag gråter när jag läser. Satans överjävlighet är vad det är.............

Anonym sa...

Tårarna bara rinner... är så ledsen för er skull. Kramar från Ayla sthlm på FL

Anonym sa...

Satan. Kram.

Signora sa...

Det är inte sant! Inte nu igen!
Helvete.

Helvete. Helvete. Helvete.

Anonym sa...

NEJ, NEJ, NEJ. Det kan inte vara sant. Hur mycket ska en människa behöva ta? Kramar om.

Thibb som... sa...

Nej. Så skulle det ju inte bli. Alls.

Mina tankar är med dig och din man. STYRKA till er båda.

/T

Anna sa...

Nej.....vad sorgligt...jag hoppades så för eran skull! Så himla ledsen för er skull, med er....
Jättekram....tänker på dig!

Mary sa...

Mina tankar är med er. Jag är så ledsen, så fruktansvärt orättvist.
Många kramar.

Uniflora sa...

Nej.

Eludie jag vet inte vad jag ska säga. Jag är så ledsen.

Jag gråter för dig.

Tudorienne sa...

Förjävligt. Ofattbart faktiskt.

nylsa sa...

fan, fan, fan, åh vad vidrigt att få mardrömmar besannade. Lider med dig, det här borde verkligen inte få hända, så grymt hemskt och orättvist.

Lilla J sa...

Å nej å nej å nej!!

Det kan inte vara sant?! Finns det ngn rättvisa så kan det inte vara sant!

Är så ledsen för er skull. Önskar det fanns ngt jag kunde göra.

Varma kramar!

Anonym sa...

Det är fanimej sjukt va livet är orättvist!
Varför?? Varför??? Varför????

Jag lider med dig och hoppas att du och din man finner styrka att gå vidare.

Kramar i mängder!

Unknown sa...

Neeeej! Vad ledsen jag blir. Läste i FL om ditt sorgliga inlägg och skyndade mig hit (Kramar om jäääättehårt!!)

Håller tummarna för att det kommer någonting gott ur det hela.

Se till att få all uppbackning tänkas kan inför, under och efter sjukhusbesöket.

Anonym sa...

Hittar inga ord. STOR kram från mig.

Anonym sa...

Söta, rara vännen! Sorgen är enorm, obeskrivlig, överjävligt orättvis och förlamande. Jag önskar så jag fick krama dig på riktigt i flera timmar. Du finns i mina tankar och i mitt hjärta.
Kram!

Tingeling sa...

Hur mår du, gumman? Du ska veta att det är många som tänker på dig och önskar er styrka att klara av detta ofattbart tunga.
Stor, varm kram.

MochM sa...

Nej men nej nej nej. Finaste Eluide, jag önskar jag kunde skriva något som gjorde det bättre. Näe, jag önskar jag kunde helt bara få det osant.
Hur jävla stark ska man behöva vara? Hur mycket ska man behöva gå igenom? Som du skriver, "satans fantastiska skitöde".
Varmaste kramarna, m.

Signora sa...

Vännen, jag tänker ofta på dig och undrar hur det gått de senaste dagarna. Vad händer nu? Hur går det för er att bearbeta det som hänt?
Stor varm kram!