Det är nu mindre än ett dygn kvar till VUL.
Jag vaknade i natt av en kramp i undre magen, den kändes som en överdriven mensvärk. Jag blev förstås vettskrämd (jag är som en liten hare för tillfället) och rusade (i nattlig slowmotion) till toan.
Nu ber jag alldeles förskräckligt mycket om ursäkt i förväg, nu blir det magstarkt med detaljer... Mitt i natten gör jag tvåan (jag sade det redan en gång och upprepar; förlåt, förlåt) och det gör jag verkligen inte i normala fall.
Magkrampen gav vika rätt snabbt efter det här, men, det är alldeles solklart att jag låg och stirrade i taket, fortsatt uppjagad.
Jag har hållit på på detta viset i två veckor nu. Än en gång bara måste jag säga att det är rätt stressande, till och med en plåga.
VUL stundar alltså i morgon och sätter antagligen punkt för våndan. Trots att jag vet att jag måste låta hysterikan i mig vila, så har jag drabbats av samma tvångstanke som inför själva testandet av den här graviditeten; vad om jag bara skulle skippa VUL:et?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
For what it´s worth: Jag har en BRA magkänsla angående den här graviditeten.
Men önskar dig FÖRSTÅS massa lycka till imorgon på vul:et!
kram
Jag tror du har lika lite anledning att oroa dig för vulet som du hade för graviditetstestet. Inte smita nu igen! ;-) Det kommer bli braaaaa!
Men jag förstår att du klättrar på väggarna. Vem hade inte gjort det?
Jag känner så med dig! Känner igen ångesten. Tänk så fantastiskt om det gick att bara känna ett fridfullt lugn, en genuin det-här-går-bra-känsla, ingen ångest, ingen vånda, inga svarta tankar som gör det svårt att andas! Gick det så skulle jag trolla fram en låda full med såna tankar och skicka till dig!
Jag hoppas (och tror) att du i morgon vid den här tiden har sett en blinkande prick på en UL-skärm. /Miljas
Hej!
Ville bara tala om att jag har en aning om vad du går igenom. Har själv brottats med barnlöshet,turligt nog lyckades 1 försök och på tors 20/11 fyller min provrörs"bebis" 7 år...Kolla gärna in på min alldeles nystartade blogg evaloppanlivochleverne.blogspot.com där kommer jag dela med mig ite om min resa innan min stora kille kom in i mitt liv...Kram
åååhh, det bådar gott!!! Magkramp + nbr 2 = bra tecken!! Flera vittne till lyckade graviditeter efter liknande upplevelser!!
Lycka till på VUL, eftersom jag sitter hemma med bebbe kan jag hålla tummar hela dagen!!
Kram!
Håller tummar och tår inför imorn!
Kram
Lycka till i morgon. Fattar våndan. Vet precis hur den känns.
Jag säger som Ting - det känns bra det här!
Jag håller mina tummar och tår imorn för er iaf. Största kramen nånsin!
Skicka en kommentar