Samtidigt som jag satte den sista punkten i det förra inlägget fick jag O.N.T i magen. Ont på ett sätt som inte kan klassas normalt eller vanligt.
Jag kunde nättupp stiga upp från stolen för att ta mig till toaletten. På toaletten - nada. Trots att jag var både nödig och mådde väldigt kräksilla. Detta kombinerat med en just före svimning-upplevelse, jag hörde till och med suset i öronen.
Det pågick hela gårdagen, magontet blev lite mindre vidrigt, men svimningskänslan infann sig så fort jag steg upp. Det var så obehagligt att jag till och med ringde till sjukhusets jour. Sköterskan där lugnade ner mig och sade att det att det inte kändes så hemskt längre, att det var ett gott tecken.
Så, jag stannade hemma. Det gick att sova - då jag låg på rygg. Försökte jag lägga mig på någondera sidan, då gjorde det helt obeskrivligt ont.
Jag vaknade idag, svimningskänslan är kvar. Magontet har inte gått om.
Nu skall jag till min egen IVF-doktor på akutbesök.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Stackars dig...hoppas att de finner ut vad som är fel och att det snart går över!
Kramar!
tjena, hoppas du mår bättre nu! Själv hemkommen från en välbehövlig semester, verkar som om du skulle behöva en till! Låter dock härligt med all ny-tanke som du blivit inspirerad till. Hoppas att vad det nu är med magen blir fixat snart! KRAM!
Skicka en kommentar