Mitt händelserika liv.

Jag har skrivit det tidigare den här sensommaren, denna höst - efter både det negativa ultraljudet och i synnerhet efter utomkvedsincidenten - att jag har levt i en sällsamt skön "inte tänka på barn-period". Det är eller var absolut inget beslut som låg bakom denna tanklöshet, jag bara märker att det är så.

Tanklösheten tar sig uttryck i små, små detaljer. Att inte gå omkring och konstant rekognosera kroppen, det är först nu jag känner hur mycket energi det evinnerliga synandet i sömmarna egentligen stjäl. Toalettbesöken föregås inte av ångest, på något sätt tittar jag tillbaka på mig själv som fullständigt imbecill, det kan inte klassas som klokt att sitta och stirra på använt toapapper? Sömnen kan jag inte riktigt uttala mig om, jag somnar snabbt, sover som bedövad och vaknar lite avtrubbad - jag somnar fortfarande medicinskt.

Det kan hända att jag är på väg att skifta fokus, att jag tar mig tillbaka till barnalstringen nu - också den är - no shit - fortsatt medicinsk och klinisk. Jag tror jag tar mitt första stapplande steg idag - om inte fysiken sviker så är det "mens" på gång senare idag. Mens står inom citationstecken i och med att det är fråga om en "tömning av livmoder efter graviditet". Om det mensliknande kommer igång nu, så kan jag gå på min träff med IVF-doktorn som planerat.

Det händer så otroligt mycket och spännande saker i många bloggvänners liv just nu, väldigt många bloggsystrar är på gång med behandlingar, jag håller tummarna för dem och känner nog att jag vill göra en omgång till. Just nu i alla fall.

Jag bokade just in turer för badmintonspel. En gång per vecka. I två månader. Jag hade gärna bokat hela höstterminen, men tyvärr är det fotbollen som skall in - kan inte de hålla vinterpaus? - och då är det slutspelat, om det inte finns någon annan lucka som passar oss. Jag spelar med min man. Vi är lite av ett omaka par (också) på badmintonplan. Han är större och starkare, på badmintonplan. Huvudsaken är att det är liv och rörelse, det är obeskrivligt skönt att ha återfått lusten att röra på sig! Hurra för det!

Jag tycker att det är obeskrivligt skönt att hösten kommer igång riktigt på riktigt nu. Det ösregnar ute och jag tycker att det är fint. Vi åker ut till sommarstället under veckoslutet och jag ser fram emot filt över benen och bok i min hand. Lika mycket ser jag fram emot fortsatt irrande i skogen och bastubad.

Jag är verkligen tråkig just nu.