söndag 17 augusti 2008

Notis om fysik.

Vi var ute och promenerade i regnvåt skog i två timmar. Min kondition är verkligen risig, den finns inte överhuvudtaget.

Det var skönt att vara ute. Det ligger något i det som sportfrälsta säger, att det känns bra att röra på sig. Jo, jag vet, men jag har aldrig rott i land ett beroende - ett beroende som tvingar mig "ut i spåret".

Jag planerar att ta upp ridningen i slutet av den här månaden. Jag saknar verkligen "min" häst, min lilla argbigga.

Fysik, kroppslig sådan - den som varit med om titthål efter utomkveds får gärna dela med sig av egna erfarenheter - några anteckningar en och en halv vecka efter operationen. Jag har en vag känsla av samma "luftkkramp" i övre ryggen, nacken och armarna - samma känsla som trycker på och gör otroligt ont efter att man använt gas för att pumpa upp magen under operationen. Nu, nu gör det inte ont, men det känns obehagligt.

Hålen, det gjordes tre stycken - ett i naveln (det har varit det mest problematiska hålet, vill inte riktigt gå igen och varar lite), ett just ovanför blygdbenet och ett på vänster sida lågt ner på magen (på insidan av höftbenet). Jag har lite ont vid vänster ingång - ömt och så. Läkaren sade att jag skulle ta kontakt om och då jag drabbades av komplikation... Äh, det här hör säkert bara till.

Under antecknandet av detta nonsens slår tanken mig - jag skall hålla temavecka på bloggen från och med i morgon! Temat för veckan är GLAD!

...i och med att det inte är temavecka ännu, så ber jag redan nu om ursäkt för eventuell tystnad på bloggen - det kan hända att jag inte är insprirerad nog att skriva under den rubrik temat förutsätter.

8 kommentarer:

Thibb som... sa...

Haha, kul att bestämma tema-vecka och börja med att ursäkta sig för att det inte blir några inlägg... :-)) Jag borde också ha tema-vecka 'glad' - vi kanske kan jobba i par?! KRAMIS till dig, hoppas du snart känner dig starkare!

Åsa sa...

Jag hoppas det kommer många glada inlägg och det för att du kan känna glädjen - inte för att du känner dig tvungen.

Kram

Anonym sa...

jag känner inte till något om att gå igenom en sådan operation men reflekterar över de kommentarer sdu fick när du kom in på sjukhuset. De trodde att du skulle ha mycket ondare, skrev du. Kanske har du en väldigt hög smärttröskel, och bör därför ta dina sår på allvar? Jag tycker i alla fall det! Var rädd om dig!

MochM sa...

Hej Eluide!

Jag känner igen din beskrivning av känningar efter operationen. När jag vaknade ur narkosen och kände det där fruktansvärda trycket över bröstet trodde jag på riktigt att jag var på väg att få en hjärtattack. Jag ringde till och med på sköterskan, jag kunde ju inte andas utan smärta. Hon förklarade det här med gasen för att spänna upp magen och framför allt att man tippar kroppen så organen trycker mot lungorna och att det jag upplevde var helt enkelt träningsvärk.

Jag låg ner i en vecka efter min operation. Det onda i bröstet var det värsta. Jag tror inte jag haft så ont någonsin tidigare.

Jag hade också samma tre hål i magen som du och mitt navelhål var också det värsta. Jag är ju lite äckelmagad av mig så ärligt talat tittade jag inte på det första veckan, min sambo fick lägga om det. Efter det såg det ut som att min navel försvunnit, det var liksom svullet och blodigt och konstigt men efter en tid dök den upp igen. :o) Nu har jag bara små ärr, förutom i naveln där det syns två svarta prickar från stygnen också.

Jag minns inte riktigt när allt gick över, men jag vet att jag var iväg på en resa direkt efter sjukskrivningens två veckor. Vi var i NY och det blev en hel del promenerande. Det var rätt ansträngande och jag kunde då ännu inte ha vanliga kläder.

Ja, det är lite av vad jag minns från efter operationen. Det tog nog 3-4 veckor innan jag kände mig som mig själv igen. Fysiskt då.

Hoppas du snart känner dig bättre och jag ser fram emot "glada veckan".

Kram m.

Anonym sa...

Oj oj du har valt ett svårt tema.

Ett tips är att byta till tema "djur" eller "mode" (det sistnämnda gjorde jag i vårvintras). Men lyckas du blogga om glädje är jag den första att lyfta på hatten.

deppstorken

Anonym sa...

Hej där,

Känner mycket väl igen smärtan i axlar. Minns att den försvann först efter ett par veckor. Men jag körde på alvedon och det tyckte jag funkade bra. Mina små sår läkte fint och utan var men det lite större såret ovanför blygdbenet gjorde ont ganska länge.

Mitt utomkveds fick jag tidig vår 2008, var helt knäckt och ringde till Huddinge och frågade när vi kunde sätta i gång igen. De sa att jag måste vänta in blödningen samt 2 cyklar till innan vi kunde försöka med ett eventuellt embryo igen. Jag bara stor grät och sa att jag inte kan vänta så länge. Drama drama.

Vet inte om alla kliniker har samma policy. Hur som så här i efterhand var det ganska skönt att vänta. Kroppen ska ju hämta sig. Dels från en graviditet (även om den sitter på fel ställe) samt en operation.

Hur som gick det inget vidare på de 2 följande FET.

Still förbannat opregnant.

Hälsar Annakarin

Songbird sa...

Hej Eludie,

Jag har varit frånvarande från webben under sommaren och missat allt som hänt dig. Jag är i alla fall väldigt ledsen att höra att det gick som det gick, sånt borde bara inte få hända. När det gäller operationssåren så har jag gjort en liknande titthålsoperation och naveln var också det svaraste att läka, såg supermärklig ut några veckor och lite varig och konstig. Nu är den rätt fin med ett litet ärr som ser ut som ett upp-och-nervänt kors... I fall fall trodde jag aldrig att det skulle bli minsta snyggt men det är faktiskt helt ok. Men om det varar mycket och bultar och verkar inflammerat så är det nog bra att kolla upp det.

Många kramar från Songbird

Anonym sa...

Har opererat bort båda mina äggledare, och fick faktiskt MINST problem med hålet i naveln... Det var det vänstra, vid sidan, som strulade för mig. Läkte inte förrän jag fick antibiotika av en helt annan anledning ;)

Lycka till med allt, vad ni än tar er för med.. Jag är på spraydag 5 under IVF 1, hållandes mina tummar....